Att göra en pudel. En text om Juholts bostadsbidrag.

Håkan Juholt gjorde det riktigt snyggt. I början.
Han lade sig platt på rygg och erkände att han gjort fel och att han nu skulle göra rätt för sig. Det hade räckt så. Det var under fredagen och jag var imponerad. Jag t o m berömde Juholt offentligt på Twitter. Sedan kom lördagen (ca kl 22):

Någon gång på lördagkvällen bestämmer sig alltså Håkan Juholt, på eget bevåg, utan att kontakta sina rådgivare får vi anta, att på sin mobiltelefon, knappa fram ett meddelande som är så illa formulerat att bara detta i sig borde kosta honom jobbet.
Orden ”trots det betalade jag det kvällstidningarna tyckte jag borde göra” är så märkliga att jag inte kan släppa det. Juholt antyder att det är p g a mediadrevet som han tvingats betala tillbaka pengar, inte det faktum att han gjort fel. Det lyser dessutom igenom hur bitter han är. Illa.
Vad gäller denna FB-uppdatering en sen lördagkväll så uttrycker nog, trots allt, Juholt bäst själv vad vi alla tycker: -Det var dumt.
Men skall verkligen en av svensk politiks viktigaste personer kunna bete sig så? Var är hans omdöme? Varför tar han inte hjälp när han så uppenbart inte kan hantera medierna själv?
På 90-talet fick vi alla lära oss att inte skriva epost i affekt. Det är lättare att vara arg på någon, eller lite för ”naken”, i text än rakt upp i ansiktet. Låt det du skriver vila. Låt det mogna.
Det tipset gäller i allra högsta grad sociala medier eftersom det du säger i sin natur är så oerhört publikt. Är man dessutom statsministerkandidat så kanske man skall tänka efter både två och tre gånger om innan man postar en statusuppdatering på Facebook, i affekt.

Lämna en komentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *